antibiotikum

Många miljoner människor världen över dör fortfarande varje år till smittsamma sjukdomar, även om antibiotika har tros ha besegrat sådana sjukdomar för alltid. En ibland dramatisk ökning av antibiotikaresistens leder till att vetenskap och medicin måste anpassa sig till dessa mycket komplexa patogener i en oändlig strid. Även i Tyskland har den övergripande situationen försämrats avsevärt. Medan mellan 1975 och 1984 observerades en nästan oförändrad resistansnivå hos bakterier, så ökade frekvensen av resistens i många bakterier enormt.

Vad är antibiotika och hur fungerar de?

Antibiotika är ämnen som dödar unicellulära mikroorganismer (inklusive bakterier) (bakteriedödande effekt) eller hindrar deras tillväxt (bakteriostatisk effekt). Eftersom bakterierna skiljer sig från väsentliga punkter från människokroppscellerna, till exempel cellvägg, helhet av arvsmekanismen (genom), cellorganeller för proteinsyntes (ribosomer), kan antibiotika börja på dessa ställen för att förhindra deras spridning hos människor.

Vanligen talas bredspektrum antibiotika som arbetar mot många olika bakterier och smala spektrum antibiotika (specialiserat på vissa patogener). Förutom de vanliga antibiotika spelar antibiotika i reserven en viktig roll. De används när antibiotikaresistens uppträder och / eller mycket allvarliga infektioner är närvarande. Men de är ofta mycket dyrare, tolereras ofta dåligt, eller / och de utvecklar motstånd mycket snabbt.

Antibiotika i djurfoder

Fram till 2006 godkändes användningen av vissa antibiotika som så kallade prestationsförstärkare i djurfoder. Speciellt gödseldjur i stora stall fick kontinuerligt en liten dos antibiotika i form av ett fodertillskott. Detta tjänade till att främja djurs tillväxt och förebygga sjukdom.

Denna övning innehöll en stor reservoar av resistensgener på grund av den omfattande användningen av antibiotika för att systematiskt växa bakteriestammar som är resistenta mot ett visst antibiotikum. Motståndet hos vissa bakteriestammar kan spridas till andra och utgör sålunda en hög risk.

Därför förbjöds tillsättningen av antibiotika under 2006 i hela EU.

Antibiotika inom veterinärmedicin

Efter att förbudet mot antibiotika blev effektiv i djurfoder 2006 ökade användningen av antibiotika för veterinärmedicinska ändamål. Emellertid är officiella siffror endast tillgängliga från och med år 2011.

Men under de senaste åren har mängden antibiotika som används i veterinärmedicin i Tyskland minskat betydligt. Under 2011 såldes fortfarande 1 706 ton antibiotika av grossister till veterinärer, år 2015 var de bara 805 ton. Men man bör inte bortse från att det fortfarande används antibiotika, som egentligen är avsedda som en reserve antibiotika för humanmedicin.

Antibiotika inom genteknik

Ett litet offentligt användningsområde för antibiotika är användningen av antibiotikaresistens som så kallade markörgener inom genteknik. De kallas markörgener eftersom de ska markera genetiskt modifierade (transformerade) celler. Om dessa celler placeras på ett medium som blötläggs i respektive antibiotikum dör alla celler, förutom de som har tagit upp markörgenen och därmed också den önskade genen, vilket är att ge växten en ny egenskap. Antibiotikaresistensgenen spelar således enbart en rent teknisk roll.

Under tiden är det dock räddat att "genetiskt modifierade växter och bakterierna kan komma till en övergripande genöverföring". Detta är teoretiskt möjligt överallt där redan sönderfallet växtmaterial möter stora mängder bakterier, till exempel i kompost, i ensilaget eller i mag-tarmkanalen hos människor och djur.

Även om en sådan genöverföring är mycket osannolik kan det inte uteslutas. Exempelvis har användningen av antibiotikaresistensmarkörer minskat avsevärt men inte i allmänhet förbjudet i EU: s uttalande om utsläppsrätter från hösten 2002.

Dela med vänner

Lämna din kommentar